Ibland går det fort, ibland går det långsamt. För mig känns det som att det går i perioder. Just nu vet jag inte vilket det är.Jag har i alla fall kommit så långt att jag har hans mobilnummer. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Jag försöker att prata med honom så mycket som möjligt. Jag får fortfarande kramar när vi ses, samma leende. Så korkad som jag är varje gång....så tittar jag på en kärleksfilm. Jag fattar inte ens varför. Det känns bara värre då. Det komiska i det här fallet är att den som valde filmen var min kompis, så liknelser mer karaktärer är inte mitt fel. Tjejen är pluggis som tittar på kärleksfilmer typ hela tiden och drömmer om kärleken, alltså precis det jag gör. Killen är lite skojfull, snäll rakt igenom och ger nästan alltid glada miner när man träffas, alltså som Johannes. Skillnaden mellan filmen och verkligheten är att i filmen flirtar killen med tjejen, jag försöker flirta med Johannes, vilket inte går så bra, tror jag. Jag kan verkligen inte se på Johannes hur han reagerar mer än att han blir glad, och det ser jag bara för att han ler, pratar med glad ton och ger mig en kram. Jag har ingen aning om det finns något mer i något tonfall eller så. Jag hoppas, hoppas, hoppas att jag kommer framåt. Jag vill berätta, men jag vet inte hur jag ska göra det för att inte känna att jag går för fort fram. Jag försöker så mycket som möjligt. Jag vill ha honom, det vill jag. Råd, tack... Snälla!